Guide: Renovera gård och utemiljö

Nästa steg är att stämma av mot budget och underhållsplan

– Det är bra om föreningen är klar med andra större renoveringar innan man gör om gården, för det är ganska onödigt att först göra fint utomhus, och sedan förstöra allt för att man behöver renovera fastigheten och köra med stora maskiner över nyanlagda planteringar. Därefter ska beslutet om renovering tas, antingen av stämman eller av styrelsen.

– Om arbetet innebär väsentliga kostnader eller förändringar, till exempel att man tar bort funktioner som lekplatser, då ska det vara stämmobeslut. Är det mindre åtgärder har styrelsen rätt att fatta beslutet själv, men det kan ändå vara bra med ett boendemöte först.

Därefter är det dags att skicka ut förfrågningsunderlag och ta in anbud, och här rekommenderar Nicolai Ussing att man tar hjälp.

– En professionell projektledare, till exempel vi på HSB, gör att det flyter på smidigare, och brukar i slutändan betala sina egna kostnader i form av lägre priser och färre juridiska problem.

Men även om man har en extern projektledare är det bra om någon i styrelsen kan vara nära involverad i hela processen.

– Det underlättar kommunikationen med medlemmarna jättemycket, något som är viktigt både för slutresultatet och för att alla ska trivas under renoveringens gång.

Utemiljön ska passa många och önskemålen om hur den ska nyttjas och se ut kan skifta stort mellan de boende.

Så ser processen ut

En eftersatt utemiljö kostar pengar, samtidigt som en upprustad gård kan ge både ekonomiska, sociala och miljömässiga vinster för föreningen. Nicolai Ussing, utemiljöspecialist på HSB Södertörn, förklarar varför det är så bra att se över hur vi har det utomhus.

– Närmiljön, det vill säga hur det ser ut cirka 50 meter runt bostaden, är jätteviktigt för hur vi mår, framför allt för äldre och barn som inte kan ta sig så långt, förklarar Nicolai Ussing.

Dessutom höjer en fin utemiljö både fastighetens och lägenheternas värde.

– Mäklarna brukar säga att inne och ute hänger ihop, och utemiljön är det första en spekulant ser. Är den välskött ger den en direkt känsla av att ”här vill jag bo”, medan en eftersatt gård snarare ger motsatt effekt och kan dra ner priserna.

Men, med det sagt finns det inget standardrecept för vad som är en god utemiljö.

– Man måste titta på de lokala förutsättningarna. Alla fastigheter är unika, till exempel när det gäller väderstreck, vattentillgång, vilka åldrar som bor där och så vidare. Alla de sakerna måste man fundera igenom innan man börjar planera för en renovering.

Dessutom bör man i god tid passa på att se efter om föreningen behöver göra andra renoveringar som till exempel dränering eller dra om belysningen när man ändå planerar att göra om utemiljön. Och, inte minst, bör man redan från början tänka på hur mycket tid och pengar föreningen vill lägga på underhåll. Trädgårdar kräver skötsel, och beroende på utemiljöns planering kan det krävas mycket eller lite arbete för att hålla den fin.

– Sätter man en hög buske framför ett fönster, ja då krävs det mycket tid och jobb att klippa den, jämfört med om du tänker efter från början och planterar en lågväxande buske i stället. Inget är så dyrt som felplanerad utemiljö.

Så tar ni hänsyn till klimatet

Sommaren 2021 visade återigen att vi står inför drastiska förändringar i klimatet. De goda nyheterna är dock att en välplanerad utemiljö kan bidra till bättre hållbarhet, inte bara miljömässigt utan även socialt och ekonomiskt. En win-win för alla med andra ord.

De senaste åren har vi fått se tydliga exempel på att vi står inför ett mer extremt klimat. Ena sommaren är så torr att alla växter dör, nästa sommar står vi i stället inför så häftiga skyfall att källare översvämmas och allt flyter bort.

– Allt det här är sådant man måste ta hänsyn till när man planerar sin utemiljö, konstaterar Nicolai Ussing, utemiljöspecialist och projektledare på HSB Södertörn.

Till viss del handlar det om åtgärder för att klara av att hantera de prövningar extremvädret ställer till med, men det handlar också om att det finns mycket man som förening kan göra för att dra sitt strå till stacken för ett bättre klimat.

– När det gäller problem som kan uppstå handlar det mycket om att rusta sig för skyfall. Då är det viktigt att se över dräneringen och säkerställa att man har bakvattenspärr i golvbrunnarna i källaren.

Men det handlar också om att skapa ytor som kan hantera stora mängder vatten.

– Om man ökar mängden grönyta och minskar mängden hårdgjorda ytor, det vill säga ytor som inte släpper igenom vatten som till exempel asfalt, så klarar marken att absorbera större mängder vatten. Det i kombination med till exempel en reservoar gör att förmågan att stå emot skyfall ökar.

Även växterna göra stor skillnad för klimatet.

– Det handlar om att jobba med naturen i stället för mot naturen och sätta rätt växt på rätt plats.

Att skapa en hållbar utemiljö handlar med andra ord väldigt mycket om att använda sig av platsens naturliga förutsättningar.

– Har du berg och stenig tomt ska du inte plantera växter som kräver mycket vatten, utan i stället förstärka det som naturen redan har placerat där. Då blir det dels vackrare, dels kräver det mindre jobb och därmed kostnader.

– Er utemiljö kan också bidra till miljön genom att ni försöker skapa en så stor biologisk mångfald som möjligt. Man kan börja i liten skala, till exempel sätta upp ett biohotell eller plantera växter som lavendel och salvia som ger pollinatörerna mycket mat och därmed är bra för livsmedelsproduktionen i området.

Ett annat knep är att i planeringen se till att man planterar växter som blommar utspritt över säsongen så att pollinatörerna inte bara får mat mitt i sommaren utan under en längre period.

– En annan åtgärd är att göra om gräsmattor till ängsytor. Det gynnar också humlor och bin, samtidigt som det minskar arbetet och därmed kostnaderna med att klippa gräset. Allt det här tillsammans gör att vi gemensamt både kan spara resurser och bidra till lösningen av ett problem som påverkar oss alla.

Men alla dessa satsningar på utemiljön gynnar inte bara klimat, miljö och fjärilar, det bidrar också till ökad social hållbarhet i form av bättre trivsel och välmående för föreningens medlemmar.

– Forskning vid Sveriges Lantbruksuniversitet visar att en välplanerad utemiljö ger mätbara hälsoeffekter, till exempel i form av lägre blodtryck. Så närmiljön är verkligen jätteviktig för de boende.

En god utemiljö kan betyda olika saker för olika människor, men gemensamt är ofta att man dels längtar efter stimulans för sinnena, till exempel i form av doftande blommor eller porlande vatten, dels efter möjlighet till rekreation.

– Det kan betyda lekplats för småbarn, det kan betyda bänkar och andra sociala platser för de äldre. Har föreningen en utemiljö där människor kan leka, umgås, sitta och vila, ja allt som ger rekreation, ger det en otrolig höjning av livskvaliteten.

Dessutom bidrar det till en ökad känsla av trygghet.

– När grannar lär känna varandra ökar sammanhållningen och man känner sig tryggare i sin bostad.

Vad krävs då för att skapa en utemiljö som ger alla dessa fördelar? Nicolai Ussing har ett enda, specifikt råd: Ta hjälp.

– Det finns så mycket kunskap om det här, och tar ni hjälp får ni ett utifrånperspektiv som gör att ni skapar en gård där alla kan känna att deras behov tillgodoses.

Läs mer i HSBs klimatanpassningsguide för bostadsrättsföreningar.