-
Välj HSB förening för att se regionalt anpassat innehåll.
Välj HSB-förening
-
Sök
-
Välj HSB förening för att se regionalt anpassat innehåll.
Välj HSB-förening
Allt sedan starten har konsten varit en självklar del av boendemiljön i HSBs fastigheter, tack vare arkitekten och HSB-grundaren Sven Wallander. Han växte upp i ett hem där konst var en del av inredningen, vilket gjorde honom övertygad om att konst är en viktig och naturlig del av ett boende. Med bildandet av HSB ville Sven Wallander först och främst förbättra den svenska bostadsstandarden. Men också, i tidens folkbildande anda, förse bostadsområden med god konst och kultur.
– Redan i de första bostadsrättsföreningarna, i början av 1920-talet, lät HSB uppföra konstverk i entréer och på gårdar. Ambitionen att förse bostäder med konst har präglat HSBs nybyggnation sedan dess, säger Lisa Renntun på HSB Malmö. I sin roll som medlemschef hanterar hon konstfrågor i bostadsrättsföreningarna.
– Konsten skulle nå folket och möta dem där de var i vardagen – på väg till jobbet eller på promenaden. Människor skulle inte behöva uppsöka konsthallar för att uppleva konst, berättar Lisa. Och få saker gör platser så unika som konstverk: ett konstverk placerat i entrén till ett boende innebär ett möte med något speciellt varje gång du passerar, något som ger igenkänning till den platsen. På så vis bygger konst relationer och minnen.
”Pojke” (1966) av Arthur Johansson.
Konstens funktion förändras
– Konst väcker känslor, den för människor samman och skapar något större – oavsett vad man tycker om den. Min personliga favorit här i Malmö är ”Systrarna” i HSB brf Roskilde. Det är det första konstverket i våra föreningar och så fint, säger Lisa.
”Systrarna” är en gjuten staty av två flickor som håller varandras händer, som på väg mot en omfamning. Det lilla syskonparet utstrålar lugn och är inramat av grönska och blomprakt. Men målet med konst är inte alltid att den ska vara enbart ögongodis. När
HSB bildades handlade konst i bostadsmiljöer mestadels om skönhet och att skapa vackrare miljöer. I dag har synen på konstens funktion i det offentliga rummet förändrats.
– Då talade man om utsmyckning, i dag pratar vi i stället om gestaltning. Den offentliga konsten handlar inte längre bara om att smycka trappuppgångar och gårdar med måleri och skulptur, utan om olika typer av gestaltning genom varierade konstformer. Något som de boende kan relatera till och som skapar personlighet och identitet åt inredningen, förklarar Lisa.
”Systrarna”, av konstnären Stig Blomberg, blev den första HSB-skulpturen 1949, i samband med att HSB Malmö och Hyresgästernas bostadsproduktion gick samman.
Men konst har ännu fler funktioner. När konsthistorikern Cilla Jahns arkiv invigdes på Skissernas museum i Lund 2019, talade HSB Stockholms vd Anders Svensson och sa bland annat:
– Konst är en investering. Vi vet att det blir minskat underhåll, minskat slitage och nästan inget klotter där det finns konst. Den har otroligt många stora värden.
Konstklubbar för arvet vidare
I Malmö stad har HSB stått för installationen av uppåt hundra konstverk genom åren. För HSB Malmö är det angeläget att gestalta de gemensamma rummen med utgångspunkt i den samtida konsten, menar Lisa. All nyproduktion fortsätter att inredas med konstnärliga utsmyckningar. Dessa väljs i samarbete med HSB Projektpartner, som står för all nyproduktion i Malmö och är ett dotterbolag inom HSB.
– Och många av våra äldre bostadsrättsföreningar har berikat sina fastigheter med mer konst än den staty eller tavla som de hade ursprungligen. Dessutom driver ett flertal bostadsrättsföreningar egna konstklubbar idag, och för arvet från Sven Wallander vidare. Det är roligt att se att konst fortsätter engagera, avslutar Lisa.
Vad är offentlig konst?
Offentlig konst består av alla de olika uttryck som konstnärer använder i de offentliga rummen. Den offentliga konsten har det senaste decenniet gått allt mer från fysiska objekt till att också omfatta performance, tillfälliga installationer eller sociala processer.
Samtidigt har det skett en utveckling som gör att konsten är del i större helhetsgestaltningar av gemensamma miljöer.
Källa: Statens konstråd
